ruin (allmän, byggnad, person, förfall)

ruins (n) (allmän)

ruin (n) (byggnad)

downfall (n) (person)

ruin (n) (person)

doom (n) (person)

dilapidation (n) (förfall)

ruin (n) (förfall)

disintegration (n) (förfall)

Ruine (n) [f.] (allmän)

Ruine (n) [f.] (byggnad)

Untergang (n) [m.] (person)

Verfall (n) [m.] (person)

Ruin (n) [m.] (person)

Verwahrlosung (n) [f.] (förfall)

Herunterkommen (n) [n.] (förfall)

Verfall (n) [m.] (förfall)