överlägsenhet (allmän, vikt, övermakt)

superiority (n) (allmän)

preponderance (formal) (n) (vikt)

ascendancy (n) (övermakt)

supremacy (n) (övermakt)

dominance (n) (övermakt)

domination (n) (övermakt)

Superiorität (n) [f.] (allmän)

Überlegenheit (n) [f.] (allmän)

Überwiegen (n) [n.] (vikt)

Überlegenheit (n) [f.] (övermakt)

Suprematie (n) [f.] (övermakt)

Oberhoheit (n) [f.] (övermakt)